Nu är jag hemma igen, vet inte om jag åker tillbaka till mormor och morfars hus imorgon och sover där, men tror inte det. Vet inte om jag vill sova där ensam, särskillt inte när mitt humör spelar mig ett spratt gång på gång.

Denna text är väldigt lång, jag vet, det bara blev så men behövde verkligen skriva av mej, så läs inte om du inte orkar höra på mitt gnäll och så..

Vet inte riktigt va det har varit med mig idag,inte alls. Kanske är jag bara trött, eller är det för att inget vill gå precis som jag vill eller så är det något helt annat. Skolan har startat och enda sen första dagen i skolan har jag verkligen inte kännt för att gå dit. Sitta vid en skolbänk och försöka lära sig något när man är så himla omottiverad som jag har blivit fungerar inte. Idag ahr jag varit lättstött, lätt till irritation och fått tårar i ögonen av minsta lilla saken. Fattar inte varför!

Som efter skolan idag, jag gick och konkade på den tunga väskan som redan då hade tagit kål på mig ner till resecentrum där jag skulle vänta på bussen i ca 15min. Bussen kom och jag gick in och satte mig, då kom jag på det! Engelskan! Den glömde jag i skåpet, jag hoppade av vid råshusparken och gick mot skolan, arg och irriterad på mig själv, varför glömma det för? Det ända som jag hade tills imorgon. (hade visserligen fått med mig lite av engelskan hem men inte just anteckningarna). Ringde pappa och kollade om han var i närheten, men nepp han var i Ulricehamn.. vilket betydde att jag skulle behöva vänta på bussen i ca 40minuter. Jag gav dessutom ut en del av illskan som jag hade och berättade om hur tankspridd jag är, efter ett tag säger pappa "missade du bussen, eller va sa du?" Då han givetvis inte hört någonting av det jag sa för min mobil är störd!

Jag gick till bussen och höll på att börja gråta, förstår inte varför men ja var antagligen så fruktansvärt trött och hade ont i hela kroppen för den där väskan + areobicpasset som var igår. När jag verkligen var där "nere på marken" så bad jag snabbt en bön om att någon av mina vänner ska ringa och göra mig glad, NU när jag verkligen behöver det. jag kommer ner till resecentrum igen och efter cirka 5minuter ringer Erik, en nära vän som får mig att bli lite gladare, jag tror inte att detta bara var slumpen, sånt här har hänt förr.(kanske tar de en annan gång). men häftigt är det!. Tack Erik :)

Dagen fortsatte och jag åkte hem, föräldrarna började på om sommarjobb igen men ja tycker att det just nu är viktigare att skaffa en praktikplats eftersom jag ska ha det redan veckan 8 och 9! Jag satte mej och fyllde i ett formulär på internet som skulle skickas in till typ socialtjänsten (om sommarjobb). Mamma kom och började påpeka vissa saker, eftersom min dag redan varit dålig höll jag även här på att börja gråta.

Jag vet inte hur jag ska orka mer...

Engelskan är klar nu
Tyska prov + engelska homework v. 4
Matteprov + Psykologiprov v.5

Ska fixa praktikplats till vecka 8 och 9
Ska skriva in mej på körskola, får ju ta körkort om 3 månader..
Ska fixa ett sommarjobb.. för att få pengar!
+ Att jag snart måste ha klart för mig vilka val jag ska göra i skolan, induviduella val + valbara kurser.. och lärarna bara ändarr sig om hur allt ligger till hela tiden vilket är väldigt jobbigt!

Känns som om allt ligger så på en gång, men de kanske inte ser så mkt ut egentligen men ja känner mej så himla omottiverad hela tiden :( Suck...

aja, nu måste ja sova, annars kommer ja vara sur hela dagen imorgon med.. går ju till 16.30 så kan man vara ngt annat då?

Ta hand om er!
/Christin