Nu är jag sen en tid tillbaka hemma, har varit på filmstaden i Jönköping och kollat på filmen Arn. Filmen var bra tycker jag, bara det att den var lite utdragen, ibland trodde man att filmen skulle vara slut men så fortsatte den. Men det mesta var bra med den =)

Efter bion så blev de fika på Coffeehouse by George, mycket trevligt. Sen bar det hem och givetvis skulle killarna kolla in familjens nya bil (pappa hade behovet av att köpa en till så så blev det), det är en Toyota Yarris, röd och liten mysig bil.

Nu sitter jag bara här, tänker på att imorgon är det 2 månader sen olyckan hände. Viktoria Rogö försvann på bara någon sekund från våra liv, de är fortfararande så svårt att förstå hur något så hemskt skulle kunna hända, hända den vackra flickan. De känns som om det var länge sen, men ändå inte, som om hon finns någonstanns, att ja kommer få se henne snart. Men riktigt så enkelt är det ju förstås inte. Hon finns hos oss men inte på samma sätt som förr, nu finns hon i tanken, i hjärtat och "runt om kring oss" i luften. Det är fortfarande så otroligt svårt att ta in. Svårt att förstå. Svårt att acceptera. Svårt att fårstå att man inte kommer se den där söta, vackra  flickan i korridoren i skolan, inte heller i matsalen. Ibland känns de som om hon kommer gående emot mej, men så är det någon annan.. Allt är så annorlunda och så...så... konstigt. Älskar dej min underbara kusin! Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta <3
 
Viktoria Rogö
901230 - 080704


/Christin